Foxterrier

Har ikke jakta mink siden i fjor, går kun i revejakt med haldenstøveren. Men paringstida pleier nå være nå i Mars. Skyter du fortere med halvauto enn en dobbeltløpet hagle da Sauer?

Ja, typisk på vinteren det. Men kommer seg nå som paringstida drar i gang, da er de mer aktiv eog du finner ofte 2 og 2 sammen.

Det er viktigere å la hunden jobbe mye med det viltet du vil prege den på, enn å skyte masse dyr for den, så greit å ha en treningsmink hvis du sliter med å finne mink i området

Etter to timers los fikk jeg skutt en 7 kg hannrev for haldenstøveren min Lissie. Den var i lag med en annen rev, sikkert tispe. Film fra losen med fall " target="_blank

Huskeregel nr 1, gå aldri ubevæpnet ut på tur. Er ikke støveren interessert i mink siden du hadde den i bånd? Er det den som Ronny hadde?

http://www.hygenringen.no/

Har skutt endel rever, husker ikke tallet, med remington hevi-shot nr 4. Knall og fall vær gang, men de produseres visst ikke lenger?

Rasestandarden angir forøvrig bare vekt på glatthåret fox terrier, max 8 kg for hannhund. På strihåret fox terrier angis det max boghøyde på 39 cm. Men som EJ sier, det er form og omkrets på brystet som betyr mest. Hvis du bor og jakter på Tysnes, så er det sikkert mest steinhi tenker jeg, så vær forsiktig med en stor hund. I ett steinhi kan forsåvidt alle hunder sette seg fast enten de er store eller små...

Det har vært rev i Norge siden tidenes morgen, hare er ikke en utrydningstruet art i Norge såvidt jeg vet. Slutt å kveruler om du ikke har noe bedre å komme med. Jeg lagde denne tråden for snart 4 år siden og føler jeg har rett til å diskutere det andre poster, enten det er tullball eller konstruktive tilbakemeldinger.

Vil påstå at det er god etikk og moral å prøve å bevare våre egne arter enn innførte skadedyr, enten man gjør det i Januar eller Juni. Hvem har sagt at de ikke gidder å jakte mink om vinteren pga at det er lettere om sommeren?

Det er en stor forskjell på mink og de andre rovdyrene og rovfuglene vi har her i landet. Den er innført og ekstremt tilpassningsdyktig. Våre sjøfugler har ikke ett forsvar som virker mot denne opportunisten. De små sjøfuglene hekker enten i kolonier eller i skjul, for å beskytte seg mot rovfugler, reven unngår de ved å hekke langt nok til havs. En rev kan riktignok svømme ett stykke, men ikke kilometervis slik minken gjør. Å hekke i koloni virker ikke mot mink, tvert i mot, det gjør alt så mye lettere for minken. Så det å ta ut mink enten det er i ordinær jakttid eller i yngletiden har visst seg å være meget effektivt for om hekkesesongen er vellyket eller ikke. Det skal bare en mink til, for å ødelegge hekkesesongen f.eks en flokk makrellterner. Skyt mink med god samvittighet enten det september eller mai, du kan gjøre våre utryddningstruede sjøfugler en stor tjeneste!

Og hvor er her? Det vanskeligste med å jakte i yngletiden/vår/sommer er jo selvsagt båndtvangen. Umulig å drive effektiv jakt om bikkja må gå i band.

Gaupa setter vel ikke klospor, bare hundedyr som gjør det.

Finnes ingen avlsråd på fox terrier meg bekjent. Ingen som kan hindre deg å registrere valper, kun hvis tispa er for gammel eller for ung, eller har blitt avlet for mange kull på. Personlig, så synes jeg at alle hunder burde være registrert.

Fikk skutt en fin revetispe på 6 kg etter 20-25 min los for haldenstøveren. Her er en liten filmsnutt, mye vindstøy og vanskelig (umulig) å se noe før bikkja kommer inn på fallet. " target="_blank

Blaser D99 20x20 + 7x57R og Zeiss 1,56x42 kombinert med haldenstøver og fox terrier

Hehe er ikke mange jaktfoxer som er stilt på utstilling desverre...

Hvor kjøpte du den fra da?

Ok, jeg er 190 og har store hender. Ingen fabrikk børser fra USA, Remington, Winchester, Ruger osv har store nok pistolgrep til meg. Lånte en Ruger nr 1 hjem, men den var alt for liten. En bøylerifle frister, ikke fordi jeg tror den er så praktisk til jakt, men fordi jeg har lyst på...

Du ser ut som en røsslig kar, syns du Winchesteren ble veldig liten?

Jeg jakter med både dachs og fox terrier og synes de utfyller hverandre bra. Min dachs er fra hilinjer og ikke spesielt løs i kjeften. Han jager ikke lenge på klauv-vilt heller. De lengste losene jeg har hatt på annet vil er rev, jagde 2-3 timer på det. Fox terrieren jager alt vilt, men sjelden mer en 5 min. Foxen bruker ikke så mye tid på søking som dachsen, men er på hugget med en gang det er noe fersk lukt på gang.

Hvordan de reagerer på det tar jeg ikke så tungt, sannheten sårer av og til. Det som er virkelig er interessant kan man lese på den svenske fox terrierklubben hjemmeside. http://www.foxterrierklubben.com/ Hvis man ser på hundene på Hanhundslista og leser kravene til å komme på den listen, så ser det ut som svenske har tatt skikkelig tak i å få orden på størrelsen. Det står blant annet: - Hunden utställd med lägst Good eller 2a i kvalité - Hunden har som lägst ett godkänt jaktprov i naturgryt Og i revidert forslag til Rasspecifik avelsstrategi för släthårig foxterrier Exteriör och funktion Storleken på den släthåriga foxterriern har diskuterats mycket i uppfödarkretsar. Vid några tillfällen har mätningar av hundarna gjorts, i olika omfattning och med mer eller mindre standardiserade metoder. Resultaten av mätningarna är entydiga – hundar i sällskapslinjerna överskrider i många fall den storlek som standarden medger, och det gäller i synnerhet hanhundarna. Storleken påverkar hundens förmåga att gå i gryt och är alltså avgörande för foxterrierns funktion som jakthund. I jaktlinjerna ser man heller inga problem med för stora hundar, där kan snarare alltför små hundar förekomma. Hundens jaktliga förmåga påverkas inte bara av mankhöjd och vikt, utan även alltför breda fronter och överdrivet djupa bröstkorgar bör man se upp med. Förutsättningarna för att bedriva ett framgångsrikt avelsarbete för storlek är goda, men förutsätter att man har pålitliga mätmetoder. Följande textstycke är framtaget av professor PerErik Sundgren i samband med att första versionen av RAS utarbetades av Rasklubb för Släthårig Foxterrier. ”Storlek är faktiskt en av de enklaste egenskaper man kan välja att förändra i en hundras. Orsaken är den förhållandevis höga ärftlighetsgraden. Gör man ordentliga mätningar bör ärftlighetsgraden hamna mellan 60 och 80 procent. Det innebär att av den skillnad man genom urval åstadkommer mellan föräldradjur och rasmedelvärdet så kommer ca 60-50 % att återfinnas hos avkomman. Väljer man därför föräldradjur som i genomsnitt ligger 3 cm under rasmedelvärdet så kommer deras avkomma att i genomsnitt ligga ca 2 cm under det tidigare rasmedelvärdet. Det som kan komplicera urvalet för storlek lite till att börja med är inavelseffekter. Orsaken är att starkt inavlade hundar tenderar att vara lite mindre än hundar med lägre inavelsgrad. Om man då genom ett avelsprogram för minskad kroppsstorlek samtidigt bryter upp en del tidigare inavel kan det till att börja med se ut som om hela programmet är misslyckat. Avkomma efter tidigare inavlade hundar kan inledningsvis och i genomsnitt bli något större än de inavlade föräldrarna. Men det gäller bara i den första generation då man bryter upp gammal inavel. Därefter fungerar urvalet åter med full effekt på storlek. Det finns inget behov att koncentrera avelsarbetet kring särskilda linjer med små hundar för att nå framgång vid urval för storlek. Fortsätt i stället med avel på i övrigt fullgoda hundar men se till att man vid val inom kullar och bland de bra hundarna hela tiden i första hand väljer de mindre hundarna i de kullar där det är aktuellt att ta ut avelsdjur. Det ger visserligen en lite långsammare förändring av storlek därför att man då inte får lika stor skillnad mellan de nya föräldradjuren och rasmedelvärdet som om man bara använde de minsta hundarna. Men vinsten är att man kan bevara rastyp och dessutom minskar riskerna för att avelsbasen begränsas så starkt att inavelsproblem blir följden. Det är när man försöker nå sina avelsmål alltför snabbt som man hamnar i de problem med inavel som alltid följer i spåren av för liten avelsbas.” Övergripande mål för rasens exteriör:  Att släthårig foxterrier ska ha en funktionell exteriör ändamålsenlig för grytjakt och som motsvarar rasens standard. Specifika mål:  Att minska storleken i sällskapslinjerna till att motsvara rasstandarden. Strategier:  Styrelse och avelskommittén informerar uppfödare via uppfödarmöten, rasklubbstidning och hemsida om vikten av att prioritera de minsta individerna i kullar där avelsdjur ska väljas.  Styrelsen och avelskommittén ansvarar för att genomföra mätningar i samband med utställningar som underlag inför revideringen av RAS 2016.

Fikk endelig tilgang til terrierklubbens hjemmeside, så er info og bilder blitt oppdatert. ta en titt her http://www.norskterrierklub.no/nb-NO/fox_rasen.aspx

Det varierer nok med hvor stor revebestanden er i området og hvor i landet du er. Her på vestlandet virker det ikke som reven bruker hiet mye utenom i ynglinga, men de ligger ofte i dagleie i nærheten.