notmyrealname

Har tre norrbottenspetsar som jag jagar med.

Du kan se på "halsende fuglehund" också. Raserna finsk spets och norrbottenspets är fina enmanshundar med extremt mycket jakt i sig. Går normalt fint att använda på mård, grävling och mink förutom fågel.

Jakträtten är knuten till egendomen men med några begränsningar som du bör sätta dig in i. Du får inte locka vilt från naboeiendom och det är begränsning på om du får avlossa skott i vissa (planlagda) områden. Jakträtt har du alltså men du kan sannolikt inte lägga upp en åtel för att locka till dig vildsvin, och det är inte säkert att du får avslossa skott - beroende på hyttas beliggenhet. Här ett exempel där jägaren blivit dömd, marken är 45 mål. Du får alltså inte fälla mer vilt än marken kan producera och 40mål producerar inget vilt. https://svenskjakt.se/start/nyhet/markagare-domd-for-lockande-av-vilt/

Fina filmer! För den som vill se mer jakt med skällande fågelhund så kan man kika på min kanal där det ligger flera olika filmer. Min kanal på youtube

Skotträdd?

Rekommenderar att hålla fokus på en hund i taget, då är det enklare att få till bra hundar. Släpp harhunden först på morgonen så länge vittringen duger till den formen av jakt och så släpper du spets senare när fågeln gått runt på marken en stund och betat. Jag påstår ändå att du inte kommer att ha tid till att få till två riktigt bra hundar av olika ras, det är svårt nog att få till en riktigt bra hund. Nu jagar jag inte hare men jag är insatt i hur svårt det är att jaga fågel med spets - och det är troligen det svåraste du kan ge dig in på jaktligt.

Ett boktips https://www.bokus.com/bok/9781644266960/hunting-laika-breeds-of-russia/ En läsvärd bok om laikor.

Mitt tips är att läsa på i förväg hur man ska göra och vad som kan gå fel och vad som händer om det går fel. Nitritsalt används oftast ihop med vanligt salt 50/50 och vid torkning ska du ha minst en salthalt av 3 vikt-%. Detta uppnår du enklast genom att väga din köttbit och beräkna hur många gram 3% utgör tillsätta det torrt till köttet och sen vakuumpacka det. Låt ligga i kylskåp tills saltet trängt in i hela köttbiten, detta både känner du på köttets konsistens och ser på färgen. Skulle du av någon anledning önska saltare kött än 3% så kan du köra vidare med 15gram nitritsalt per kilo kött men öka mänden vanligt salt. Du bör vid torkning av kött av säkerhetsskäl inte understiga 3% då den salthalten ihop med nitrithalten och torkningen i sig hindrar tillväxt av skadliga bakterier. Tänk på god hygien och god kvalitet på köttet. Dåligt kött blir inte bättre av att du torkar det, läs på om vilka risker som finns vid torkning. Litteraturtips: Eldrimner nitrithalt Boktips Amazon

Spetsar ska absolut inte användas på rådjur då de är för snabba och uthålliga. Även om de normalt är tysta under förföljandet så att de därmed inte faller för lagens 41cm i boghöjd så bör du inse lagens intention. Spets går däremot att använda på allt vilt som låter sig ställas av en skällande hund. Chanserna att få till en hund som fungerar bra på mer än ett viltslag är dock mycket små och vill man ha en fungerande älghund så bör man köpa efter rena älglinjer i finland - den typen av hundar får du inte tag på någon annanstans. Som ung kommer de flesta spetsarna att skälla mer än ett vilt men efter injagningen så kommer den normalt att hålla fullt fokus på fågel. Att få till en bra fågelhund är en mycket svår uppgift i sig, att tro att det går att få samma hund lika bra på klövvilt är en önskedröm.

Ok, ska se om jag förstått dig rätt. Du vill ha en hund, men vet inte vilken ras och till vad du ska använda den främst. Du har inte "godt nok med tid" men du tänker göra träningen som krävs utan att viga livet ditt åt det, du vill ha en liten hundgård där du helst slipper gå turer med hunden i band och kan lämna den längre tider ensam. Du skjuter gärna över hundansvaret på dina vänner. Jag tror inte du får särskilt stor glädje av att själv ha en hund faktiskt, du verkar mest tycka det är en massa onödigt jobb. Låna en hund av dina vänner, om någon är villig att låna ut en hund till dig, de gånger du vill ha hund med dig på jakt. Att få till en bra jakthund, särskilt när det gäller dressyrkrävande raser som stående fågelhundar, kräver enormt med insats och engagemang året runt - det överdrivs INTE med hur mycket jobb det faktiskt är. Jag tror inte du i dagsläget har den rätta inställningen för att lyckas och att erbjuda hunden ett rikt och stimulerande liv. Vänta några år är mitt tips.

Inget problem att komma tillräckligt nära fågel om man jagar med en bra trädskällare. Skjutit flera orrar iår på under 10m håll. För övrigt bör naturligtvis all skogsfågeljakt ske med trädskällare, det blir mindre att städa i skogen efter som stökkjagar eller går med pekhund. Många "bomskudd" ute i skogen som bär på hagelgevär och kallar sig jägare...

Tror du ska fundera ett varv till om en skällande fågelhund verkligen är det du är ute efter. Det är en jaktform som på många sätt är enkel men samtidigt väldigt svår. Att få till en fullt ut fungerande hund kräver att man kan lägga mycket tid på bra marker och är du ens tveksam till att få släppa hund så blir det ju ännu svårare. Tänk också på att i brant terräng flyger fågeln alltid ut i dalen, det innebär att det är väldigt svårt att få till bra ståndskall. Och kom ihåg att en bra trädskällare är ganska så vid i söket så markområdet du letar efter får absolut inte vara för litet för att duga till jakt under en hel säsong. För ett fungerande släpp räcker 5000mål en dag, men inte en hel säsong. Räkna med att en trädskällare kan ligga mellan 500-1000m ut från dig om de inte är extremt vidsökta. En del är naturligtvis mindre vidsökta men det är det du måste räkna med när du söker efter lämplig terräng iallafall. För att få till en hygglig hund bör man hamna i fågelsituationer gärna ett par gånger i timmen, under injagning allra helst ännu mer. Jag säger inte att det inte fungerar i Voss för det vet jag att det gjort för andra tidigare, men gå en extra runda med dig själv.

Du kan ju kolla närmare på jaktspaniel, wachtel och kleiner munsterländer om det är rådjur du tänker på när du säger hårvilt.

Kan naturligtvis bli bra på eftersök, jag tänker mer på att det är en liten ras och att nog aveln mår bäst av att hundarna används till det de avlas för. Men för allt i världen, den kanske inte bara skulle använda till eftersök, jag är lite kort i tanken ibland

Den vita älghunden är i första hand en löshund.

Det bästa vore väl om du förstod någonting om jakthundsexteriör överhuvudtaget innan du säger att utställningar är fel och ifrågasätter en standard som i högsta En grad är jaktfunktionell. Även om vi skulle kunna anta att en veterinär vet något om funktionell exteriör (det gör de inte, de är sällan jägare, däremot är de bra på att laga trasiga hundar) så tror jag inte vi ska belasta djursjukhusen med många tusen hundar varje år som ska komma på exteriörbedömning. Nej, ta du och åk på några utställningar med din hund innan du uttalar dig och lyssna inte på ett fåtal som inte får till det på utställning, det är verkligen inte säkert det beror på hunden... Kom ihåg att en hund som uppfyller standaren tillräckligt för att bli kallad rastypisk faktiskt bara får Sufficient. En hund med GOOD på utställning är resultatet av ett bra avelsarbete - det är därför det heter just "good". Tänk också på att objektiva kriterier knappast ens finns. När det gäller schäferhund så har de en standardvinkel på korset men det är inte dit vi önskar en jakthundsstandard. För en jakthund måste det ändå alltid vara de jaktliga egenskaperna som väger tyngst. Att mäta korsets vinkling exakt är mycket svårare än att mäta mankhöjd. Man brukar säga att mätstickan är det enda objektiva som finns på en utställning men inte ens den är exakt. Det är inget problem för när en mängd hundar mäts under ett år så får man ändå ett bra resultat samlat sett och det är den generella rasbilden och avelns riktning som bestäms av en rasstandard - inte den enskilda hunden. En hund som är 5cm för hög gör ingenting, men när alla hundar drivs däråt så är det ett problem så att säga.

Kan ju också tillägga att svansens utseende skvallrar om en bakomliggande faktor som har betydelse för jakten. En svans som står rätt upp beror gärna på ett brant kors, vinkeln på korset gör helt enkelt att inte svansen ligger mot ryggen som de ska göra på spetshundar. Korsets vinkel har i sin tur också betydelse för gångarten. Djur med branta kors är generellt travare och dåliga på galopp eftersom korsets vinkel styr musklernas inästning och därmed farten framöver. Ett typiskt djur med brant kors är elefant som är en travare. En jämthund måste tåla galopp utan att bli trött om den ska kunna springa förbi en älg och fronta den.

När det gäller svans på spetshundar så har även den en jaktlig funktion. När man går in på ett ståndskall så är det ofta den viftande plymlika svansen man ser först. Om man har så liten förståelse för hur en ståndhund fungerar och hur ståndhundsjakt fungerar så kanske man ska låta bli att ifrågasätta en standard som man ändå inte förstår? Nu pratar jag inte bara om jakt på älg med jämthund eftersom alla spetshundar fungerar likadant. Utan den viftande svansen som effektivt flaggar för ägaren vart hunden står när den skäller en mård eller en fågel i ett träd så blir jaktformen nästan helt omöjlig att genomföra. Jämthunden är sprungen ur en nordisk jakttradition på många hundra år och svansen har med jaktlig funktion att göra. Utifrån ett hälsoperspektiv som en veterinär kan bestämma så kan vi mycket väl välja att ha en standard som föreskriver stubbsvans eller total svanskupering men det är alltså jaktligt ett mycket dåligt val. Plus att svansen är det som hunden håller balansen med. Det är mycket lättare att ha en sån här diskussion om folk klarar att tänka på hunden som en helhet kopplad till sina jaktliga bruksegenskaper och slutar se små detaljer och därför inte förstår sambandet.

Kan också vara bra att faktiskt få koll på vad som krävs för att bli domare, det är inte några duvungar som aldrig sett en hund förut, de är experter och hursomhelst mycket bättre än de flesta av oss på att se hundar på rätt sätt.

Vet inte om du ens läst standarden för jämthund? Där står att för hårt ringlad svans är ett fel, likaså för kort svans eller rak svans. Du ska veta att "fel" i standarden inte nödvändigtvis medför ett sänkt pris. Även för en utställningchampion finns saker att anmärka på när det gäller avvikande från idealhunden. Troligen sänks dock enhund med rak svans, helt enkelt för att svansen är en viktig del av vad som faktiskt är en spetshund. Om du sen tittar under vad som är "allvarliga fel" så hittar du främst saker som har att göra med hundens funktion som jakthund och hälsa: Exempel på detta är kvadratiska hundar, spindelapor, tunga hundar, platta tassar, otillräckliga vinklar. Jag utelämnar medvetet några andra saker mer av utseendekaraktär för att just dessa är extremt viktiga att få med sig. Du blandar även in skev avel på schäfer och andra raser, du ska märka dig att standarden avslutas med att hundar med defekter som påverkar hälsa och sundhet inte får prisbelönas. När jag läser standarden för jämthund så läser jag en standard som tydligt premierar en rektangulär, torr och tålig jakthund. Du verkar läsa en standard som diskvalificerar en hund som har fel krull på svansen. Jag tror inte ens vi läser samma standard? Att inte alla hundar kan belönas med CERT är en innebygd faktor med avel, den är av naturen elitistisk. Alla hundar är inte jämngoda men det är först i konkurrensklass som man skiljer hundarna åt med skitsaker som svanskrull (dvs för att skilja BIS1 från BIS2 exempelvis). Som jag sagt tidigare, jag tror du har mycket vunnet genom att faktiskt åka på ett par utställningar, din förståelse för hundar och deras exteriör kommer att öka betydligt.

syftet var att visa att jämthund är äldre än rasbegreppet jämthund ja. Hunden står högre med bakbenen än frambenen vilket är med på att göra vinklingen sämre och att krysset blir kort. Som du ser så är röven mycket högre än manken så du kan inte bedöma hunden på det sättet utifrån den bilden. Det här visar också hur svårt det är att vara objektiv! Alla ser att det är en jämthund, det är det jag menar med rastypiska drag. De har inte alltid med hälsa eller jakt att göra men de har mycket att göra med en hunds identitet, det är också viktigt, eftersom vi faktiskt talar om raser.

En annan sak är att folk tror att det bara är att slänga in hunden i ringen så går den ut med ett excellent. Så fungerar det inte, lika lite som det går att ha en hund i hundgården hela året och plocka ut den första jaktdagen och tro att den ska prestera som en elitidrottare med läppsalva. Utställning kräver träning för både hund och förare och det krävs ett gott samarbete mellan dem! Om föraren inte klarar av att hålla rätt tempo så att hundens steg inte visas korrekt så blir det heller inget högt pris för hunden. När man talar om domarens objektivitet så måste vi trots allt konstatera att resultatet beror mer på hundens kvalitet och förarens kvalitet än på domaren. Utställning är dessutom ett mycket bra test på hundens mentalitet. En hund som inte klarar av den psykiska pressen det innebär med utställningar är heller inte lämplig som avelshund. Om du ser vilket resultat man nått med aveln inom finsk spets och NEG så beror det på att man uteslutit mentalt svaga hundar. Det görs vid utställningarna, det är enda mental-testet vi har idag som är rimligt att kräva att folk genomför.

Du väljer att missförstå medvetet eftersom du letar efter en orsak att inte ställa ut din hund. Det ska sägas att den inställningen är du inte ensam om, ni är många som inte vill vara med och bidra. Däremot är ni alla intresserade av att köpa goda jakthundar med god exteriör utan att själva vara med och bidra en enda minut och varken startar jaktprov eller går utställning. Argumentet att en utställning inte är objektiv är meningslös, för hur föreställer du dig att en sådan skulle kunna existera? Vill du att man ska mäta exakt på milimetern hur långa öron och svans är och på exakt grad hur lårbenen vinklar sig? Det öppnar ändå för mätfel och jag tror faktiskt inte att du är ute efter det överhuvudtaget. En domare har ett par minuter med varje hund och en enskild domare kan göra fel, en bra hund kan få ett för dåligt pris och omvänt. MEN, på rasnivå spelar inte det någon roll och det är på rasnivå som vi är intresserade av avelsresultatet. En god hund som ställs ut för flera olika domare kommer att genomsnittligt bedömas som en god hund, även om någon enskild domare har en avvikande mening. Innan man ger sig in i en diskussion om rasstandard och utställningsdomare så bör man faktiskt ha ställt ut sin hund så man har åtminstone minimal förståelse för vad det innebär.

Jag kan ju tillägga att jag har två medelmåttiga hundar själv, men jag ställer gärna ut dem trots att jag inte är bra på att visa fram dem. Man möter folk som håller på med samma jaktform och man bidrar i stor grad till utvärdering av avel. För avelsråd, uppfödare och valpspekulanter är det bra ju fler hundar som går både utställning och jaktprov. Det är så man först och främst bör se på utställningar, inte som en skönhetstävling utan som en exteriör avelsutvärdering, där behövs även icke rastypiska och medelmåttiga hundar visas upp för att man ska få kunskapen.